Historia

Vi som bor här har förmånen att få leva i en historisk miljö. Våra hus byggdes för över 150 år sedan. Många är de som har kommit och gått genom våra dörrar. Tänk om väggar kunde tala…

Brukssamhället Jonsered började växa fram på 1830-talet till följd av att skottarna William Gibson och Alexander Keiller valde att här etablerade en textilindustri. Allt eftersom verksamheten utökades växte behovet av arbetskraft. När de som levde i närområdet inte längre räckte till började man söka efter arbetare i ibland annat Småland, Värmland och Dalarna. Gibson lockade med arbetskontrakt på mellan tre till fem år. Dessa innebar en fast lön och bostad. För att infria löftet om bostäder byggde man först lägenheter på själva fabriksområdet; när de inte längre räckte till började man även bebygga det som idag är Jonsered samhälle.

1860 lät Gibbson uppföra kyrkan på marken ovanför det som tidigare varit gården Manered. Kyrkan ritades av A W Edelswärd, som även bland annat har ritat Stockholms och Göteborgs centralstationshus samt Hagakyrkan. 1862 byggdes våra hus på den gamla gårdsmarken. Husens konstruerades efter tydliga anglosaxiska förebilder. Det karakteristiska röda och gula teglet tillverkades av lera från Säveån och brändes på fabriken.

Gibson kontrollerade länge i stort sätt allt i Jonsered. Allt utan ”Gapet”. Gapet låg på den plats där Kyrkogatan möter Jons väg. Platsen blev med tiden en samlingspunkt för Jonseredsborna. Det var där man träffades för att umgås och prata, ibland dansade man, men framförallt argumenterade man – ofta politik. Under 1880-talet börjar man även att sälja varor där. Av någon anledning valde Gibson att inte lägga sig i den egentligt olovliga verksamheten som med tiden utvecklas till en mer organiserad handel med salustånd som sattes upp torsdagar och fredagar längst hela Kyrkogatan. Efter några år flyttade verksamheten till ”Torget”, den plats som idag är vår parkeringsplats. Därav namnet Torgvägen.

Littra A och Littra B. Littra är en kortform av latinets Littera och betyder kort och gott bokstav. Det var en vanlig gammal beteckningsform.